Kullberg nämns
första gången i jordeboken år 1825, men någon bofast befolkning fanns ej då på
platsen, I mantalslängden kallas Kullberg för Kullbäck mellan 1858 och
1863.
År 1858 finner vi
den första familjen på Kullberg, och enligt beslut den 23/9-1865 är platsen på 8
seland, och bebyggaren är beviljad 40 års skattefrihet för att kunna odla upp
marken. Ägare för hela Kullberg var det norska bolaget
Locknö ångsågsbolag.
Detta gjorde att de som bodde där var landbönder, dvs. arrendatorer.
Den första
landbonden på Kullberg var Daniel Olofsson, Danil Ors´n kallad, född 1816 i Backe
Fjällsjö som son till Olof Danielsson Ångström och hans hustru Brita Stina
Olsdotter. Död 1898 i Mo, Junsele. Han hade gift sig 1842 med Eva Jakobsdotter från Vallen, född 1817
som dotter till Jacob Åkerstedt och hans hustru Ingeborg Henriksdotter,
hon dog i Kullberg 1870. De fick tillsammans fyra barn mellan åren 1842 och
1860.
|
|
Efter hustruns död 1870, flyttade Daniel till Mo i Junsele,
där han blev torpare.
Därefter kom som
arrendator Erik Engelbrekt Lindblad till Kullberg med hustrun Sara
Johanna Falkensson och barnen, vilka bodde där tills han dog 1897.
Nästa familj var
Valfrid Persson och Kristina Johanna Edström med barn, vilka var arrendatorer
från 1902 till 1922 när Valfrid dog.
Därefter har vi
Nils Olof ”Nicke” Gradin med hustrun Margareta Magdalena Åkerström och barn,
vilka var arrendatorer 1930-52
1950-53
arrenderades stället av Bror Sjödin och Maj Britt Helander
De sista
arrendatorerna från 1954 och framåt var Valter Nordahl
(storviltsjägarn) och hans hustru Alida,
vilka bodde kvar till arrendetidens slut 1984.
Här är antavla för Valter och Alida (född Johansson) Nordal
|